Troya är tyst för det mesta och klarar av att vara passiv, hon går att dirigera relativt bra och lämnar vid sidan utan problem. Från början var hon väldigt egensinnig och tyckte inte alls att jag skulle få ta del av hennes byte, ville hon gå en annan väg än jag bad henne gjorde hon det också och det var inte alltid hon var helt tyst heller. Hon har dock aldrig varit en skrikig hund, utan bara små frustrationspip. Vi har haft problem med viltet så jag har inte använt annat än dummies på senare tid, vill att apporteringen ska sitta säkert innan jag börjar med vilt igen. Hon ville inte komma in med det till mig utan lade sig en bit bort och började tugga och slita bort fjädrar/päls.

Nu sitter dock dummie-apporteringen som den ska så vi ska försöka starta på ett Workingtest i år, sen får vi se hur hon är med vilt också om jag kan lyckas få tag i nåt.